En årsränta på 10% är inte en riskfri ränta

Det nya sparalternativet

Fler och fler människor har fått upp ögonen för investeringsalternativet crowdlending, vilket i korta drag innebär att man lånar ut kapital direkt till andra privatpersoner eller småföretag. I Skandinavien investerades mer än en miljard kronor genom liknande plattformar under 2018. På sistone har vi kunnat läsa att flera lån har medfört förluster för investerarna, det är nämligen dem som måste bära förlusten om låntagande bolag hamnar på obestånd. Betyder det att crowdlending egentligen är för riskabelt?

Om du besöker någon av hemsidorna för de tillgängliga crowdlending-plattformarna inser du ganska fort att de lån som erbjuds ofta har en årsränta på ca. 10% eller mer. En väldigt attraktiv avkastning, särskilt med tanke på att sannolikheten för att du får en ränta på någon av storbankerna på över 1% ungefär är lika stor som att Norge skulle kvalificera sig till ett fotbollsmästerskap. Det är då viktigt att komma ihåg att en årsränta på ca 10% inte bör ses som en riskfri ränta. Detta medför en risk som påverkar avkastningen.

Tre punkter att tänka på för att minska förluster

Det är i synnerhet tre punkter som är viktiga att ta hänsyn till för att reducera förluster:

1. Kvaliteten på lånen

För det första bör man förstå kvaliteten på lånen, eftersom det finns många som aldrig borde få lån. Ett sätt att undersöka detta är att titta på plattformens historiska avkastning efter förluster. Sådan statistik bör alltid vara tillgänglig, justerad för eventuella avgifter.

2. Projektens säkerhet

Den andra punkten rör projektens säkerhet. Vid en eventuell konkurs gäller det att vara medveten om vilka typer av säkerheter som investerarna (crowden) har rätt till. Om företaget bakom ett projekt försätts i konkurs kan investerarna exempelvis ha rätt till försäljningsintäkter från försäljningen av en fastighet. I det här sammanhanget är det också viktigt att överväga huruvida plattformarna tar ansvar i en situation där låntagande bolag upplever betalningssvårigheter, eller om de lägger ut det till en tredje part som tar en avgift som måste täckas av investerarna.

3. Diversifierad portfölj

För det tredje finns möjligheten att skapa en diversifierad portfölj. En portfölj med alla ägg i samma korg ökar inte bara risken för förlust, konsekvenserna av förlusten blir så mycket värre.

Figuren visar ett exempel av fyra olika portföljer vid investering av 100 000 SEK:

Det kan ta tid att investera i många lån, men en av de stora fördelarna med crowdlending är att det är lätt att skapa en bred portfölj. Grunden till detta är bland annat en låg minsta investering, stora valmöjligheter i form av många olika lån och lättillgänglig information online. Om du bestämmer dig för att investera genom crowdlending, borde du inte bara investera via en plattform, utan helst alla plattformar i Skandinavien. Effekten av osäkra lån kommer då att vara så mycket mindre.

Genomsnittlig avkastning på 9,6%

Man bör alltså komma ihåg att den här typen av investeringar alltid är förenade med risk och att det inte går att garantera att det aldrig blir några kreditförluster på Kameos plattform. Vi analyserar dock varje företag noggrant. Av de cirka 180 projekt Kameo jobbat med har vi endast haft sex situationer där låntagarna varit sena med återbetalningen. Av dessa sex lån är endast två fortfarande osäkra, medan de andra återbetalats. Att en osäker eller försenad fordran ändå kan återbetalas i slutändan är egentligen inte så konstigt. Vi tar alltid säkerhet i projekten, som exempelvis pant i en fastighet eller personlig borgen. 

Om man hade investerat i alla lån som genomförts på Kameos crowdfundingplattform hittills skulle avkastningen ha varit 9,6%, eller ca. 9,1% efter det att säkerheter har realiserats. Det är ett mycket bra tillskott i en väldiversifierad sparportfölj bestående av banksparande, aktier, fonder och crowdlending.

Crowdlending borde alltså inte vara för riskabelt. Nyckeln är att investera i flera olika lån.